Cromeo

Snön kom som ett överraskad popcorn i mitten av Liseberg. Där ska det ju bara vara brända mandlar tänkte han. Eller så var det inte så utan det kändes lite mer som om blommor vissnade och kom till liv igen på en sekund. Bara en sekund. Eller mer, kommer inte riktigt ihåg. Försöker att minnas vad det var som fick min mage att vända på mig och mina ögon att tåras varje gång jag hörde en låt som handlade om det som hände runtomkring mig, och inuti mig.
Jag skulle vilja säga att jag mår som jag förtjänar, men jag förtjänar nog bättre.


Stay Godlike // Cromeo